Kika in i parets fantastiska köksträdgård: “nästan självförsörjande på grönsaker”

I en vackert belägen slänt utanför Falun har Karin och Sven byggt upp en egen lustgård där djur och människor arbetar tillsammans. Med hjälp av bin, skator, får och Karins föräldrar har de blivit nästan självförsörjande på grönsaker.

Vägen ringlar fram genom tät skog, så dyker några hus upp, sedan mer skog igen. Plötsligt öppnar sig ett landskap, ett gäng kor glor från andra sidan av en gärdesgård. I slutet av grusvägen står ett stort rött timmerhus, i en backe invid en glittrande liten sjö. Vi befinner oss i Hemmingsbo i Dalarna, en total idyll. 

Gårdens herre, Sven, stegar fram och möter, tätt följd av tre vallhundar. Fru Karin kommer efter med ett stort fång luktärter i allsköns färger. Under 25 år har de två format den här platsen, som var en skogig ödetomt när de flyttade hit. 

– Det var skog överallt, fullt med huggormar i slänten och huset hade inte varit bebott sedan 1940-talet, berättar Karin.

– Det var ett skal till hus som vi tog över men vi har alltid dragits till äldre miljöer och är svaga för byggnadsvård, och vi föll för det här stället, fyller Sven i. 


LÄS ÄVEN: Så blir du självförsörjande – inspireras av Signes välplanerade odlingsträdgård


Hemmingsbo gård. I skogarna norr om Falun finns många mindre gårdar med namn som slutar på -bo. Dessa tros vara rester av fäbodar som när Falugruvan anlades ändrade karaktär och blev till bergsmansgårdar. En bergsmansgård var en gård vars ägare hade andelar i gruvan. 
Hemmingsbo gård. I skogarna norr om Falun finns många mindre gårdar med namn som slutar på -bo. Dessa tros vara rester av fäbodar som när Falugruvan anlades ändrade karaktär och blev till bergsmansgårdar. En bergsmansgård var en gård vars ägare hade andelar i gruvan. 
Här bor: Karin Forslund Johansson och Sven Johansson, de har två utflugna barn. Jobbar som: Båda är jurister. Huset: Mindre bergsmansgård från 1600-talet utanför Falun. Trädgård med odlingar på drygt 200 kvm.
Lejongap i olika färger står för en riktig färgklick mitt bland de ätliga växterna i sluttningen.

LÄS ÄVEN: Bli självförsörjande på grönsaker? Här är 12 smarta tips!


För biologisk mångfald

För att bli av med ormarna var Karins första idé att rensa bort all växtlighet kring huset men så beslöt de sig för att gå mer varsamt fram. Och allt eftersom de började arbeta med marken föddes tankar på att återställa det som en gång för länge sedan hade varit odlingsmark. 2006 fick Sven och Karin köpa loss de nära 10 hektar mark som omger gården och då fällde den tidigare ägaren den odlade skogen, och jätteprojektet med att öppna upp markerna startade. 

– Det är av stor betydelse för den biologiska mångfalden att återskapa sådana biotoper så vi fick ett visst restaureringsstöd från länsstyrelsen för att återställa ängs- och betesmarkerna, berättar Karin. 

Det var när Karin och Sven började bygga odlingsbäddar på höjden som odlingarna verkligen tog fart och ­köksträdgården växte fram. Gångarna mellan bäddarna har markduk och är täckta med flis.
Karin bland luktärterna.
Karin började odla i pallkragar men de byttes snart mor större bäddar. Sjön nedanför används till bevattning under sommarens torra perioder.
En kaktusdahlia, troligen ’Cabana Banana’.

2014 restes en gärdesgård på ursprunglig plats efter gamla kartor och sedan dess har grannens kor bjudits in att förlusta sig på grönbete och hjälper till att hålla undan sly och snår. Karin och Sven har också en egen besättning med får som går i en annan hage. För fem år sedan blev Karin sugen på att börja odla lite mer seriöst.

– Från allra första början slängde jag och Sven ner lite frön här och där men det blev ju inget. Vi hade ingen kunskap och det tog många år innan vi förstod att allt börjar med jorden, säger hon med ett leende. 

Vid det laget fanns en rejäl gödselstack med gammal halm och fårskit att tillgå så Karin startade med några pallkragar i sluttningen mot sjön. 

– När vi fattade det här med att bygga bäddar på höjden, då lossnade det på riktigt. Då var det bara att köra!

Vaxbönor och blekselleri. När en gröda skördas fyller Karin på med en annan som förodlats. När till exempel vitlöken skördats i juli får olika kålsorter fylla den tomma ytan, de står sedan till långt in på hösten och ger skörd långt in i november.
Olika sorters tomater. En del särskilt goda och rikliga sorter tar Karin frön från för att ha som utsäde nästa år.

Odlingsbäddar

Pallkragarna byttes snart mot större odlingsbäddar, några hugelbäddar med trästockar anlades också. 

– Vi har ju bra förutsättningar här, säger Karin som har bestämt sig för att arbeta med naturen. 

– Självklart använder jag inga gifter men för några år sedan hade jag nät och fågelskrämmor. Sedan kände jag att jag måste acceptera alla djur. Skatorna är faktiskt ganska charmiga och jag har råd med att de äter femtio procent av jordgubbarna för de äter också krusbärssteklar och sniglar.

 I stället för att plocka ogräs praktiserar hon täckodling. Det ser inte lika snyggt ut som med mörk jord under plantorna men det kväver ogräset, spar tid och binder fukt.

– Jag kan inte vara för petimetrig i trädgården, att finlira skulle ta för mycket av min tid. 

Tunnelväxthuset används för att förodla från tidig vår och under sommaren blir det växtplats för värmekrävande tomatsorter, aubergine, gurka, paprika och chilipeppar.
En del av Karins perenna, ätliga trädgård som hon nyligen började bygga upp. I närheten har hon också planterat ympade äppel-, päron- och plommonträd av lokala sorter samt havtorn.

Självförsörjande på grönsaker

Som tur är har Karin många medarbetare. Dit räknas fåren som ger gödsel, vännernas bin som hyr in sig på tomten och pollinerar alla blommande växter, fåglarna som äter ohyra och Sven som kör traktor när det behövs.

– Och så har jag mina föräldrar som är pigga pensionärer och gärna är här och fixar om dagarna när Sven och jag är på jobbet. De är två pålitliga drängar, säger Karin.

En trädgård av den här storleken sköter sig inte av sig själv. Men den ger också mycket tillbaka. 

– Vi har frysen full med grönsaker och är självförsörjande under vissa delar av året. Det är också häftigt att leva i ett fungerande ekosystem. Jobbar man med naturen blir inte allt perfekt, men kanske är det just det som är perfekt  – att vara i harmoni med naturen och med sig själv.

Nyskördat! Gurkor och tomater från växthuset, grönkål och vackra luktärter.
I bakgrunden skymtar en trädgårdsbod som Karins pappa timrat upp. Han har också smitt gångjärnen. I boden förvaras bland annat redskap och krukor.
Kål är en favorit i köksträdgården. Här växer bland annat svartkål, grönkål, savojkål, broccoli, spetskål och blomkål samt diverse asiatiska kålsorter.

LÄS ÄVEN: Trädgårdskalender – från sådd och plantering till skörd


5 tips för köksträdgården

  • Kompostera. Komposten är hjärtat i trädgården. Ta vara på såväl köksavfall som trädgårdsavfall, det är en ovärderlig resurs. Bokashi och sluten varmkompost fungerar bra för köksavfall. När det gäller trädgårdsavfall blir det mycket roligare att klippa gräs och kratta löv om man tänker att man samlar material till odlingen i stället för ”städar”.
  • Täckodla. Täck jorden med t ex gräsklipp för att försvåra för ogräset. Täckmaterialet hjälper också till att hålla fukten i marken och ger även näring till jorden när maskarna bryter ner det. 
  • Förodla plantor. Så kan man få ut maximalt med skörd på en liten yta och slipper ha tomma odlingsbäddar efter skörd. Plantor som har hunnit växa till sig lite klarar dessutom oftast angrepp av t ex sniglar bättre. Använd pluggbrätte med underbevattning för enkel hantering.  
  • Odla mer än du behöver. Då blir det ingen katastrof om en del av skörden går om intet. Blir det för mycket skörd kan man alltid dela med sig till vänner och bekanta.
  • Använd markduk och träflis i gångarna. Att slippa hålla efter gångar och hindra gräset från att växa in i odlingsbäddarna sparar mycket tid. Flis kan köpas hos ett lokalt sågverk.
Scroll to Top