Så skördas kork och blir till klimatsmarta golv – allt du inte visste att du ville veta om korkgolv

Att använda kork i golvmaterial är en gammal tradition även i Sverige. Redan på 1860-talet uppfanns materialet linoleum, som till en början hade just kork som en viktig beståndsdel, i Storbritannien. Materialet blev snabbt populärt, på 1890-talet började den svenska korkfabrikanten Hjalmar Wicander tillverka korkgolv av spillmaterialet från korktillverkningen, och i mitten av 1900-talet var kork i någon form det vanligaste golv­materialet i svenska hem. 1912 hade Wicanders börjat tillverka en typ av korkplatta som byggde på ett patent från 1892 för en process där man vid upphettning kunde få korken att klibba ihop utan tillsatt bindemedel – en process som används än i dag.

På senare år har trägolv i olika varianter varit dominerande som golvtrend, samtidigt som korken som material hela tiden funnits med. Vissa laminatgolv har exempelvis kork som ett stötdämpande skikt som gör det lite mjukare och tystare att gå på, och korkgolv är långt ifrån enbart de kork-o-plastgolv som var så populära i mitten av 1900-talet.

Odla kork – mångårig tradition

Att odla och skörda kork är en månghundraårig tradition i Medelhavsområdet och det land som står för den allra största andelen av korkindustrin är Portugal, där familje­företaget Amorim dominerar produktionen och också är drivande i utvecklingen av användandet av korken som material. 

Korktillverkning är en tidsödande process, som också är omgärdad av en omfattande lagstiftning för att skydda beståndet. Materialet kork är barken på korkeken, stora träd som breder ut sina grenar och växer i stora områden där marken är torr och savannliknande, men också en viktig plats för en mängd växter och djur. Först när ett träd blivit cirka 25 år och har en omkrets av minst 70 centimeter kan man för första gången skörda barken. Skörden äger rum i slutet av våren och början av sommaren och kan bara ske när det är tillräckligt torrt – har det regnat sitter barken för hårt på stammen. Efter skörden torkas barken i cirka ett år innan den kan förädlas.

Nio år till nästa skörd

Efter den första skörden dröjer det nio år till nästa skörd och därefter kan barken skördas vart nionde år. Det är först den tredje skörden som håller tillräckligt hög kvalitet och är tillräckligt tät för att kunna användas till vinkorkar, men de två första skördarna kan användas till både golv­material och andra områden där man till exempel kan använda mindre, hoppressade korkdelar. Trots den omfattande förädlings­processen är kork ett hållbart material och om man räknar in effekterna av korkodlingarna har korkgolv ett negativt koldioxid­avtryck.

Det korkföretag som Hjalmar Wicander grundade när han flyttade till Stockholm 1868 och började tillverka vinkorkar finns än i dag som varumärket Wicanders, som ägs av portugisiska Amorim. 

Om korkgolv

I dag används kork i golv­material på olika sätt och det är inte alltid materialet är synligt, utan ofta finns det under ytan. Många korkgolv har en tunn yta av vinyl som efterliknar trä, sten eller något annat material. Kork som material har låg klimatpåverkan och används ofta för sina isolerande och ljud- och stötdämpande egenskaper.