Med ljusa färger och charmiga antikfynd har Maria Green skapat en riktig lantdröm i Skånegården. Men allra bäst mår hon utomhus, bland blomprakt och odlingar i den grönskande trädgården.
På fagra Österlen, där luften liksom känns högre och himlen större, har Maria Green sitt eget paradis. Här har hon funnit sig själv och skapat ett härligt lantligt hem och en sagolik trädgård med prunkande rabatter, knastrande grusgångar och ett växthus med plats för odling och umgänge.
Det vitputsade huset är från 1940-talet och kom i Marias ägo vintern 2017. Hon hade då tidvis bott på Österlen under somrarna, och helt förälskat sig i naturen och platsen. Ju mer hon rotade sig, desto svårare blev det att åka tillbaka till Stockholm. Så småningom, efter en del turer i livet och en separation, bestämde sig Maria för att återvända till Österlen för gott.
– Jag började leta efter ett permanent boende och drömde om en kringbyggd gård, säger hon. Det skulle vara en Skånelänga med halmtak, stockrosor invid husknuten och omgärdad av en vacker trädgård.
Huset: Från 1940-talet, på 125 kvm med nybyggt gästhus som Maria även hyr ut.
Men tiden gick och drömhuset dök inte upp. Just som hon trodde att planerna helt skulle gå om intet och hon skulle tvingas åka tillbaka, dök huset med stort H upp i sista sekund, och en kall januaridag fick hon nycklarna i sin hand.
Huset var i gott skick och nyligen renoverat på smakfullt vis. Tidigare ägare hade lagt ner sin själ i en varsam restaurering, trogen originalstilen. Planlösningen hade öppnats så att ljuset fick vandra fritt mellan rummen på bottenplan och en vinterbonad veranda hade byggts med rustikt tegelgolv, precis som i köket och i hallen. På övre plan hade man öppnat upp i nock och målat vitt, i det rum som Maria nu använder som sovrum. Alla golv var slipade och behandlade så att träet inte skulle gulna över tid.
– Köket var egentligen det enda rum som jag kände att jag ville förändra, säger Maria. Det kändes lite för trångt och otympligt. Jag tog bort en stor köksö för att skapa rymd och ett bättre flöde. Och så fick luckorna ny grågrön färg och nya knoppar.
Omgörning av trädgården
Men om huset inte behövde göras vid nämnvärt så blev det annat med trädgården. Stora stenar har tagits bort och prunkande rabatter har anlagts som blommar under hela säsongen. I odlingslådorna trängs örter och grönt. Maria har också fällt träd som stod för nära huset och riskerade att välta över det i Skåneblåsten. Vissa träd som skymde den fina utsikten över fält och solnedgång togs också ner.
Det första besökaren möts av i dag är den stiligt grusade gårdsplanen, med lågväxande häckar som skapar liv runt gruset. En gedigen mur håller samman boningshuset och det lite mindre huset som används som gäststuga. Dörren i muren leder vidare in i Marias ”hemliga” oas. Här har hon skapat något av en Medelhavsvärld med en antik drickbrunn på väggen och en sittgrupp under träden som påminner om kaféer under sydfranska plataner. Intill muren stortrivs både människa och växter.
Det inbjudande temat går igen i resten av trädgården, som har sittplatser i alla väderstreck. Det finns skugga under de gamla knotiga fruktträden, full sol på terrassen och ett orangeri att dra sig tillbaka till på kvällen för skydd mot mygg, regn och blåst. Allt känns genomtänkt utan att bli stelt och för organiserat. Kanske är det Marias poetiska ådra som påverkat, i samverkan med hennes praktiska kunskaper inom trädgård. Maria är utbildad trädgårdsmästare och blomsterkreatör och älskar att skapa och vara kreativ även inom andra områden. Hon skriver gärna poesi och har tidigare haft en karriär som operasångerska och pianopedagog.
– Här kan jag skapa fritt, säger Maria. Att göra något med händerna är ett starkt behov, utan min trädgård skulle jag inte stå ut. Jag landar här, i tystnaden och lugnet.
Maria odlar massor av grönsaker, kryddor och sommarblommor. I år har hon kunnat njuta av att plocka stora fång snittblommor varje dag och göra buketter både till sig själv, sina vänner – och för jobbsammanhang.
– Jag har funderat på att utöka min odling, så man ska kunna komma hit på självplock. Vi får se hur det blir med det, men jag skulle vilja dela med mig av min lycka.
Hon fortsätter:
– Jag älskar att bo här på Österlen. Det finns ett slags frihet här som jag inte har upplevt någon annanstans.