Odla din jord – så gör du

Drömmer du om en prunkande trädgård? I så fall ska du satsa på att odla din jord. En lucker och levande jord ger växterna goda förutsättningar att frodas. Dessutom blir du miljöhjälte på kuppen.

Trädgårdsdags är detsamma som att fixa odlingsjorden. Men nyckeln till god odling är inte att skaffa hem några säckar köpejord. Snarare handlar det om att se över den jord som redan finns i rabatter och pallkragar, mata den med mullhaltigt material och låta organismerna i marken göra resten.

– Fast fundera först över vad det är som ska odlas, säger Niklas Vestin på Rölunda gård, ett av Sveriges ledande jordföretag. Det är skillnad på ettåriga sommarblommor och grönsaker som odlas i krukor och kärl och sådant som står länge på platsen, som träd, buskar och perenner eller grönsaker på ett beständigt friland.

– I slutna krukor och kärl, som inte har kontakt med omvärlden, liksom i växthus och hos yrkesodlare som behöver hög avkastning är det utmärkt med närings­berikad köpejord. I frilandsodlingar, pallkragar och rabatter med perenner, buskar och träd ska man definitivt jobba med att förbättra den jord som finns.

Men han tillstår att de beter sig lite annorlunda än torvjordarna, och dessutom olika sins­emellan beroende på ursprungsmaterial.

– Det gör att odlaren måste lära om en smula. Det kan handla om att vattna mer, eller att gödsla lite extra i början. Torvfria jordar är inte sämre men alltså annorlunda än torvjordarna.

Jorden i pallkragarna behöver inte bytas. Satsa på att förbättra den i stället.

Gör ett bolltest

För odling i krukor, kärl och växthus är köpejorden, gärna uppblandad med kogödsel och barkmull, väl motiverad. Däremot menar Niklas Vestin att den som faktiskt har en egen markplätt definitivt ska jobba med den befintliga jorden – och börja med att göra ett bolltest.

– Kör ner dina händer i jorden och kolla strukturen. Om jorden håller ihop när du kramar den till en boll är det bevis för att den innehåller lerämnen och visst organiskt material. När du sedan släpper bollen i marken och den faller isär är det finfin jord. 

– Om jorden i stället behåller bollformen visar det på en lertät och syrefattig jord. Då är det bara att börja jobba!

Knepet för att hitta rätt jordblandning är att gräva upp en kvadratdecimeterstor yta, 40 centimeter ner i marken. Den uppgrävda jorden blandas sedan med organiskt material som finns i trädgården, som tunna pinnar, grus, färskt gräsklipp, kompost, löv och flis, alternativt trädgårdshandelns barkmull vars stora bitar inte omedelbart sväljs av lerjorden. När den blandade jorden ger ett godkänt bolltest är det lätt att räkna ut vilka mängder och slag av organiskt material som är lämpliga för just din trädgårdsjord. 

– Det kanske låter avancerat men tar inte mer än tio minuter, säger Niklas Vestin. Det handlar framför allt om att hålla koll på vad du tillför jorden, och sedan räkna om till större mängder för större ytor. 

Med ett jordrecept för din egen trädgård följer arbetet med att fylla på med organiskt material, ständigt och jämt. Sedan är det bara att odla, med gott miljösamvete och av hjärtats lust.

Krispig sockerärt sprungen ur näringsrik jord.
I en jord med bra mikroliv växer det så det knakar. 

Torvfri jord

Många odlare har vant sig vid att jord är något som köps på säck i trädgårds- eller dagligvaruhandeln. Men en normal trädgård har i regel tillräckligt med befintlig jord – som kan förbättras. Genom att förse jorden med gräsklipp, trädgårdsskrufs, skörderester, vissna löv och kompost i olika stadier får mikrolivet i jorden något att bearbeta och omvandla till mull – och vips har jorden blivit lucker, luftig, vattenhållande och näringsrik.

Jord som säljs på säck i handeln innehåller dessutom i huvudsak torv, och är om man ska vara nogräknad ett substrat snarare än jord. Torv är en bra jordförbättringssubstans, den håller fukt, är i regel ogräsfri och vänlig mot sköra växtrötter, men användningen börjar alltmer ifrågasättas. Dels sker nybildningen mycket långsamt vilket gör att torv betraktas som en ändlig resurs, dels frigör torvbrytningen kol­dioxid som förstärker växthus­effekten. 

Lyckad odling bygger på hälsosam jord.

Nya lösningar på gång

Torvförespråkare menar att världens torvmängder är så stora att uttaget knappt gör någon skada, dessutom släpper de täkter som redan används ifrån sig koldioxid vare sig det sker någon torvbrytningen eller ej. Men med miljömedvetna konsumenter i åtanke arbetar jordfabrikanterna idogt med att hitta nya lösningar. På senare tid har det dykt upp torvfria jordalternativ med ingredienser som pappersmassa, grönmassa, restprodukter från biogastillverkning eller komposterat spån och träfiber. 

– De torvfria produkterna fungerar utmärkt, konstaterar Niklas Vestin.

En trädgårdskompost ger finfin mull till nästa års odling.

Detta är jord

Jord bildas från två håll, dels ur sten som bidrar med finmalda mineralkorn i olika storlekar och dels av organiskt material, alltså växt- och djurdelar, som dimper ner ovanifrån. 

 Stenen har krossats och malts ner av tid, väder och vind och ordnas i storlekarna sand, silt och ler, där ler har den finaste kornstorleken. Sveriges vanligaste jordart är morän, en blandning av allt från fina ler­partiklar till sten.

 Det organiska materialet bryts ner och omvandlas till mull med hjälp av organismer i jorden. Bakterier, svampar, encelliga varelser som flimmerdjur och amöbor liksom nematoder och spindeldjur samt insekter och kryp bryter loss närings­ämnen, omvandlar materialet till porös och fukthållande mull samt bidrar med slem som håller ihop jordpartiklar. Under processen luftas jorden vilket ger gångar där syre, vatten och näring kan strömma fritt. 

 I den goda jorden trivs också dagg­-
masken som äter organiskt material, gräver gångar där syre, vatten och näring kan strömma samt bidrar med mängder av näringsrikt maskbajs. 

 Mullen är inte näringsrik i sig men har förmåga att binda både fukt och näring som frigörs successivt under säsongen. Humus binder också kol. 

 En välmående trädgårdsjord innehåller en fin blandning av mineralpartiklar, mullämnen, levande och döda organismer samt hålrum. I en enda tesked jord finns fler levande varelser än vad det finns människor på jorden.

 Jord blir aldrig förbrukad, åtminstone inte så länge du förvaltar och förbättrar den. Du behöver alltså aldrig byta jord i en odlingsbädd eller pallkrage. Det viktiga är att ständigt förse jorden med kompost och organiskt material som till exempel gräsklipp, löv och gamla växter som kan bearbetas av mark­organismerna.

Grönkål i pallkrage med finfin jord.

Skapa en egen kompost

En trädgårds- eller lövkompost ger fantastisk mull att använda i din egen jordblandning. 

Trädgårdskompost består av färska och torra växtrester, halm, hö och löv, överbliven frukt, grönsaksblast, gräsklipp och annat skrufs från trädgården. Färskt material är kväverikt medan torrt material är kolrikt, när dessa material möts startar en nedbrytningsprocess. Med hjälp av mikroorganismer, maskar och svamp förvandlas materialet inom ett år till fin och mullhaltig kompostjord. Trädgårdskompost är inte särskilt näringsrik men ger mycket mull till jorden. 

Gör så här: Se ut en skuggig plats, minst en kvadratmeter stor. Det ska inte finnas någon botten på komposten, då hittar inte maskar och mikroorganismer in. Lägg ett tio centimeter tjockt lager med torrt och finfördelat växtmaterial på marken. Lägg sedan på ett lika tjockt lager finfördelat färskt material. Varva sedan färskt och torrt material allt eftersom. 

En perfekt fungerande kompost är varm och fuktig men inte blöt. Om komposten kallnar är det för mycket torrt material, då kan den kickas i gång med mer färskt material eller en skvätt urin. Om komposten är blöt och luktar ammoniak är det för mycket färskt material, då krävs lite extra torrt växtmaterial. 

Tillagad mat och hushållsavfall som kan dra till sig skadedjur ska aldrig läggas i trädgårdskomposten!

Lövkompost skapas av höstlöv som har fallit av träden. Lövkompost ger ingen näring men mycket mull.

Gör så här: Samla löv och lägg i sopsäckar. Gör några hål i säckarna för att få in syre. Ställ undan dem i ett år eller två och se fram emot fin väldoftande mull. 

Scroll to Top