Den svenska kakelugnen är vacker och funktionell. De gamla ugnarna är gjorda för att kunna återbrukas, tas ner och muras upp igen, så de kan fortsätta att sprida sin värme till kommande generationer.
Den svenska kakelugnen med sina slingrande rökgångar var en genialisk utveckling av de gamla pottugnarna och rörspisarna som släppte ut större delen av värmen genom skorstenen. På 1760-talet var det brist på ved i Sverige då det gick åt mycket i järnverkens produktion och alla bostäderna värmdes upp med hjälp av olika typer av vedspisar.
Generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt fick då uppdraget att ta fram en energisnål eldstad till de privata hushållen. Det resulterade i det snillrika kanalsystemet som både sparade på veden och lagrade värmen betydligt bättre. Den svenska kakelugnen var född!
De gamla kakelugnarna hade en livslängd på ungefär tjugo år, sedan plockades de ner och murades upp igen med nytt innandöme av tegel. Deras förmåga att sprida och lagra värme berodde på storlek och utformning. Ju större ugn, desto mer värme.
Det här reportaget kommer från Hus & Hem – Alla tiders byggnadsvård nr 2. Tidningen finns att köpa här!
Sveriges kanske högsta kakelugn är 4,65 meter och finns i paviljongen på Svindersvik. En bit lämnades alltid öppet mellan kakelugnens krön och taket för att tillåta ugnen att svälla på höjden.
Efter en ny- eller ommurning var det viktigt att låta eldstaden stå och härda i cirka sex månader. Då fick den inte utsättas för frost för det kunde skada kakel och glasyr. Hade man ett hus med självdrag kunde man också använda kakelugnen som ventilationsanläggning genom att öppna luckorna.
Marieberg och Rörstrand – två berömda kakelugnsfabriker
Det fanns gott om kakelugnsmakare förr men i dag talas det kanske mest om Marieberg och Rörstrand. Inte lika känt är att Kakelugnsmakareämbetet i Stockholm under en lång period förde en kamp mot de stora aktörerna som de ansåg hotade deras småskaliga verksamhet.
Mariebergs porslinsfabrik startade 1758 med fokus på att tillverka matserviser. När Sturehofs slott skulle byggas lät dock byggherren, tillika Gustav III:s finansminister, Johan Liljencrantz beställa tjugo kakelugnar som skulle värma upp slottet. Kakelugnstillverkningen på Marieberg blev aldrig storskalig utan de tillverkade mestadels exklusiva spisar för en välbeställd målgrupp och de är i dag oerhört eftertraktade för sin kvalitet och estetik.
Det som utmärkte kakelugnarna från Marieberg var bland annat den vita färgen som var svår att åstadkomma. Detta berodde på att de använde gul i stället för röd lera. De hade också en blank glasyr och klara färger i dekoren, exempelvis en röd kulör som de var ensamma om.
Mariebergare- mytomspunna kakelugnar
Det talades om Mariebergs gräddvita gods, blomstermåleri, starka emaljfärger och perfekta glasyr. Ibland användes begreppet ”Mariebergare” som en beskrivning av en riktigt vacker kakelugn oavsett vem som tillverkat den. Det har sagts att endast trettio kakelugnar tillverkades på Marieberg, men senare forskning har gjort gällande att det troligen handlade om betydligt fler än så.
När Marieberg fick ekonomiska problem införlivades företaget i Rörstrand som tog över. Rörstrand, med anor från 1720-talet, blev så den ledande tillverkaren av kakelugnar i Sverige och deras produktion fortsatte ändå in på 1900-talet.
En kakelugn är uppbyggd med en sockel och fotsims nedtill och sedan följer dess nedre liv, mittelband, övre liv, fris och slutligen ett krön. Olika rum utrustades med olika ugnar. Matsalen hade ofta en flat och mer dekorerad ugn, medan sovrummen ofta hade enklare varianter, smala och runda.
Före mitten av 1800-talet var tillverkningen hantverksmässig, plåt- och smidesdetaljer var oftast av järn. Efter 1800-talets mitt var de flesta ugnarna fabrikstillverkade. Med nya maskintekniker blev kaklet slätare och jämnare och nu tillkommer de dubbla eldstadsluckorna med ytterluckor av mässing.
Den mer effektiva produktionen gjorde också att priserna sjönk. Dekoren blev också enklare. På 1930-talet då centralvärmen ersatte ugnarna tillverkades endast vita, enkla kakelugnar.
Vill du läsa mer om äldre tiders arkitektur och inredning? Klicka här för att köpa Hus & Hem – Alla tiders byggnadsvård nr 2. Tidningen finns att köpa här!