kakelugnar från olika perioder i två olika rum
Inredning

Kakelugnen – lär dig mer om stilar, tillverkare och den genialiska värmekällan!

Den svenska kakelugnen är vacker och funktionell. De gamla ugnarna är gjorda för att kunna återbrukas, tas ner och muras upp igen, så de kan fortsätta att sprida sin värme till kommande generationer.

Av Estelle Ejdeholm • 26 december, 2021

Den svenska kakelugnen med sina slingrande rökgångar var en genialisk utveckling av de gamla pottugnarna och rör­spisarna som släppte ut större delen av värmen genom skorstenen. På 1760-talet var det brist på ved i Sverige då det gick åt mycket i järnverkens produktion och alla bostäderna värmdes upp med hjälp av olika typer av vedspisar.

Generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt fick då uppdraget att ta fram en energisnål eldstad till de privata hushållen. Det resulterade i det snillrika kanalsystemet som både sparade på veden och lagrade värmen betydligt bättre. Den svenska kakelugnen var född!

De gamla kakelugnarna hade en livslängd på ungefär tjugo år, sedan plockades de ner och murades upp igen med nytt innandöme av tegel. Deras förmåga att sprida och lagra värme berodde på storlek och utformning. Ju större ugn, desto mer värme.

Det här reportaget kommer från Hus & Hem – Alla tiders byggnadsvård nr 2. Tidningen finns att köpa här!

vacker gammal kakelugn i äldre miljö
Även om inte kakelugnen används som primär värmekälla är den viktig att bevara för sin skönhet och sitt kulturvärde. Förr kunde man i salongen ha ett kakelugnsskåp, liknande en kakelugn, för att skapa symmetri i rummet. Foto: Jessica Holm.

Sveriges kanske högsta kakelugn är 4,65 meter och finns i paviljongen på Svindersvik. En bit lämnades alltid öppet mellan kakel­ugnens krön och taket för att tillåta ugnen att svälla på höjden.

Efter en ny- eller ommurning var det viktigt att låta eldstaden stå och härda i cirka sex månader. Då fick den inte utsättas för frost för det kunde skada kakel och glasyr. Hade man ett hus med självdrag kunde man också använda kakelugnen som ventilationsanläggning genom att öppna luckorna.

dekorerad kakelugn i matsal
Under 1800-talets senare hälft var det vanligt med kakelugns­fabriker över hela landet. Runda kakelugnar var vanligast i sov­rum och barnkammare, var de dekorerade hörde de till finare rum och salonger. Foto: Stephanie Sifvert.

Marieberg och Rörstrand – två berömda kakelugnsfabriker

Det fanns gott om kakelugnsmakare förr men i dag talas det kanske mest om Marieberg och Rörstrand. Inte lika känt är att Kakelugnsmakareämbetet i Stockholm under en lång period förde en kamp mot de stora aktörerna som de ansåg hotade deras småskaliga verksamhet.

Mariebergs porslinsfabrik startade 1758 med fokus på att tillverka matserviser. När Sturehofs slott skulle byggas lät dock byggherren, tillika Gustav III:s finansminister, Johan Liljencrantz beställa tjugo kakelugnar som skulle värma upp slottet. Kakelugnstillverkningen på Marieberg blev aldrig storskalig utan de tillverkade mestadels exklusiva spisar för en välbeställd målgrupp och de är i dag oerhört eftertraktade för sin kvalitet och estetik.

Det som utmärkte kakelugnarna från Marieberg var bland annat den vita färgen som var svår att åstadkomma. Detta berodde på att de använde gul i stället för röd lera. De hade också en blank glasyr och klara färger i dekoren, exempelvis en röd kulör som de var ensamma om.

grön kakelugn, lik de som tillverkades på Ekeby bruk.
I mitten av 1700-talet liksom i slutet av 1800-talet användes ofta grön lasyr. Denna typ av kakelugn tillverkades bland annat på Ekeby bruk. Foto: Helene Thoresdotter.

Mariebergare- mytomspunna kakelugnar

Det talades om Mariebergs gräddvita gods, blomstermåleri, starka emaljfärger och perfekta glasyr. Ibland användes begreppet ”Mariebergare” som en beskrivning av en riktigt vacker kakelugn oavsett vem som tillverkat den. Det har sagts att endast trettio kakelugnar tillverkades på Marieberg, men senare forskning har gjort gällande att det troligen handlade om betydligt fler än så.

När Marieberg fick ekonomiska problem införlivades företaget i Rörstrand som tog över. Rörstrand, med anor från 1720-talet, blev så den ledande tillverkaren av kakelugnar i Sverige och deras produktion fortsatte ändå in på 1900-talet.

En kakelugn är uppbyggd med en sockel och fotsims nedtill och sedan följer dess nedre liv, mittelband, övre liv, fris och slutligen ett krön. Olika rum utrustades med olika ugnar. Matsalen hade ofta en flat och mer dekorerad ugn, medan sovrummen ofta hade enklare varianter, smala och runda.

Före mitten av 1800-talet var tillverkningen hantverksmässig, plåt- och smidesdetaljer var oftast av järn. Efter 1800-talets mitt var de flesta ugnarna fabrikstillverkade. Med nya maskintekniker blev kaklet slätare och jämnare och nu tillkommer de dubbla eldstadsluckorna med ytterluckor av mässing.

Den mer effektiva produktionen gjorde också att priserna sjönk. Dekoren blev också enklare. På 1930-talet då centralvärmen ersatte ugnarna tillverkades endast vita, enkla kakelugnar.

vit kakelugn, troligtvis tillverkad på 1860-70 talet
Kakelugnarna runt 1860- och 70-talet hade pampiga krön och ofta vit glänsande porslinsliknande glasyr. Ytterluckor av mässing och utvändiga sotluckor blir allt vanligare. Foto: Camilla Isaksson.
praktfull kakelugn i handgjort kakel
En riktig praktpjäs. Handgjort kakel var lite ojämnare än fabrikstillverkat och fogarna i dessa kakelugnar är bredare. En rik dekor ser man på de dyr­baraste ugnarna, ju fler färger, desto exklusivare och finare var det.
Fyrkantig kakelugn med påkostad dekor
Matsalens kakelugn var ofta mer fyrkantig och påkostad och hade en mer generös dekor. Ofta fanns en kakelugnsnisch där dryck och tallrikar kunde hållas varma. Foto: Jenny Unnegård.
rund tranditionell kakelugn
En traditionell svensk kakelugn består av fem kanaler med en längd om cirka 10 meter, där rökgaserna först stiger upp i den mittre kanalen, vidare ner genom de båda främre sidokanalerna, vänder uppåt genom de båda bakre sidokanalerna, varefter rökgaserna passerar spjället i kakelugnens bakre övre del och fortsätter ut till skorstenen. Foto: Thomas Hjertén.

Vill du läsa mer om äldre tiders arkitektur och inredning? Klicka här för att köpa Hus & Hem – Alla tiders byggnadsvård nr 2. Tidningen finns att köpa här!

Scroll to Top