Ikväll sänds avsnitt 5 av Grand designs Sverige säsong 2. Se bilderna här och läs vår intervju med programledaren arkitekturkritikern och författaren Mark Isitt. Här ger han också sina bästa tips för att lyckas med husprojektet.
Lystring! Alla husnördar och arkitekturälskare, nu är Mark Isitt aktuell med säsong 2 av Grand designs Sverige på Tv4. Vi får alltså åter följa med Mark Isitt och titta närmre på storslagen arkitektur och häftiga miljöer. Innovativa idéer och stora visioner utlovas.
Hur var det att spela in säsong 2 under pandemin?
– Nästa alla projekt drabbade av försenade leveranser. Ett tag funderade vi på att sätta inspelningen på hold men det behövde vi inte som tur var. Ett par som medverkade åkte på en rejäl ekonomisk smäll då börsen dök under pandemin men något trassel uppstår nästan alltid under ett husprojekt, pandemi eller inte. Det är olika saker som spökar, inte sällan blir det konflikt med en byggare eller så lägger familjerna till en massa nya grejer hela tiden. De kan verkligen inte hejda sig.
Du måste komma en del personer och familjer väldigt nära under inspelningarna?
– Ja, det är jättespeciellt, jag lär känna personerna utan och innan. Jag är så full av beundran över att de satsar så otroligt mycket, många allt de äger och har. Och om det då inte blir som de önskar så är de på sätt och vis rökta. Det är ofta på gränsen både emotionellt och ekonomiskt. Paren, för det är ofta par som bygger, tär också enormt på varandra, och som programledare går det inte att inte bli engagerad. På sätt och vis finns inget bättre tv-format. Vi är på plats för att filma 20-25 gånger hos familjen och i kaoset undrar man ofta “vad ska det bli av det här?” men så i slutändan står det ett hus där och det är stråkar och glittrande ljus.
Hur är det att stå där när allt barkar åt fanders?
– Det går ju fel, det är en naturlag när man bygger. Men det bli mindre fel där det finns en engagerad arkitekt, en tydligt vision och tydliga ritningar. Är man sin egen arkitekt och även byggare, som i vissa fall, kan allt pågå i all evighet. En del kan verkligen inte sätta stopp för sig själva. Då kan det gå riktigt illa! Men som man bäddar får man ligga.
Några speciella hus som sticker ut rent arkitekturmässigt i den här säsongen?
– I det första avsnittet har Arrhov Frick arkitektkontor egentligen ritat en oerhört konventionell, svensk sommarstuga med brutet tak, men samtidigt har de gjort en omtolkning av det äktsvenska med ett enormt glasfibertak och en betongplatta med träfiberstomme. Det är det gamla i modern teknik. Det tycker jag är väldigt fascinerade. Huset är endast 100 kvadratmeter, men spektakulärt, och utan att kosta så mycket.
Ett ombyggt vattentorn i Knivsta
– En annan ytterlighet är vattentornet i Knivsta. Ett oerhört speciellt par i 65-70-årsåldern som vill göra om en brutalistisk betongbunker till ett pensionärshem. De tar sig an ett rätt motigt material att arbeta i och stöter på en massa problem, men de är så duktiga på ta sig förbi hindren. De två är första och sista avsnitten. Någonstans mitt i finns växthuset, det är egentligen två hus: ett växthus och inuti står själva boningshuset. Där återvinns allt vatten i hushållet och vattnet när grönsaker i växthuset. Ett oerhört spännande grepp och ett totalt framtidskoncept grundat på Bengt Warnes naturhus som han utvecklade för tjugo år sedan.
Vilka trender ser du i hur eller vad privatpersoner bygger just nu?
– Korslimmat trä, så kallat KL trä, är ett starkt inslag i svensk arkitektur just nu. Det är trä rakt igenom, ett lapptäcke av trä som blir enormt starkt för fibrerna går åt alla håll och kan böjas. Och de är fina och tål att synas. Det är egentligen en gammal teknik men den har blivit väldigt populär. Över lag tror jag att det blottade träet kommer vara det vi tittar tillbaka på och känner igen just den här tiden vi lever i nu, genom. Plywoodväggar är också fortsatt jättepopulärt. Och parallellt med allt trä kan vi se ett nyväckt intresse för betong. Många kommer känna för vattentornet i den här säsongen och tänka “wow!”. Och i ett avsnitt om några veckor visas huset i Åkersberga med en bottenvåning helt gjuten i betong. Den är som en atombombsbunker! Och ovan den, en övervåning i trä, så där möts båda världar.
Varför är det så roligt att göra Grand designs Sverige?
– Vi är duktiga på villor i Sverige. Just nu har vi en beställargeneration som vuxit upp med Thomas Sandells och Jonas Bohlins design. Den här generationen har sprungit på East och Rolfs kök under 90-talet och de beställer villor med den äran, de vet att använda en duktig arkitekt. Vi är rätt dåliga på offentlig arkitektur i Sverige men vi bra på villasidan, och vi har mängder av jättebra små arkitektkontor. Jag känner ofta ett stort, jublande “Ja!” när jag besöker husen i serien, när allt är gjort till 100 % och drivet till sin spets. Då har jag inget att sura över!
Har ni några hus med som är gjorda efter en stramare budget?
– Utan att ha hundra koll på siffrorna just nu, så vill jag minnas att det första huset i avsnitt ett hade en inte alltför tilltagen budget. Viktigast att komma ihåg är att bra arkitektur kostar inte mer än dålig arkitektur många gånger, det arkitekterna debiterar i de här projekten är minimal måste jag säga. Det är ändå arkitekterna som skapar det som i slutändan blir.
Mark Isitts 3 tips för att lyckas med husprojektet:
- Arkitekt, arkitekt, arkitekt! Att anlita en duktig arkitekt är det mest fundamentala. Arkitekten ska komma till platsen, läsa av dig och din eventuella partner och familjens behov. Sedan kommer den gode arkitekten med en lösning där arkitekturen maximerar och gör livet lättare att leva.
- Jag hade gärna sagt anlita en familjeterapeut för ett husprojekt sliter så in i helskotta, men mitt råd blir istället: Anlita en bra byggare, det är den andra nyckeln, efter arkitekten, till ett lyckat bygge.
- Modellera inte om det som arkitekten arbetat fram. Det kliar verkligen i fingrarna på många att ändra om men börja inte ändra när du satt spaden i jorden. Avstå!
