När Karin och Ingvar Älfvåg Skeberg flyttade till Östra Stranden i Skåne upptäckte de sitt paradis. En stilla plats där tiden går långsamt, ett charmigt hus med stor själ, nära strand och hav.
Man ska aldrig säga aldrig. För vem vet vad framtiden bär i sitt sköte? En vacker plats man inte visste fanns? Ett litet hus att bli förälskad i? Kanske. Men står man fast vid ordet “aldrig” finns det mycket man kan gå miste om. Karin kan inte annat än att hålla med:
– Det är klart att jag saknar Falsterbo efter alla år där. Men från att ha varit så skeptisk från början känner jag mig otroligt hemma här.
Det har gått två år sedan Ingvars och Karins flyttlass gick från åtta rum i 1970-talsvillan i centrala Falsterbo till det betydligt mindre gathuset från sekelskiftet mellan 1800- och 1900-tal på Östra Stranden, strax utanför Trelleborg. En flytt som Karin aldrig hade kunnat föreställa sig några år tidigare. “Aldrig!” hade hon sagt. Och “Aldrig!” var hennes svar när Ingvar visade henne husannonsen i september 2018.
– Östra Stranden var en vit fläck på kartan för oss, säger Karin. Vi hade inte ens hört talas om det. Genom åren har vi bara ångat förbi Trelleborg fort som attan när vi har kört till Österlen. Aldrig svängt av ner mot havet.
Icke desto mindre: När de kom till Östra Stranden fick de känslan av ett litet fiskeläge på Österlen. Och när de klev in i huset tänkte båda, oberoende av varandra, “Hit skulle man kunna ta en liten väska och flytta in”. Husets själ var vacker, det satt så mycket historia i väggarna. Drygt en minuts promenad på en grusväg från huset fanns en fin sandstrand. Och Karin som hade trott att det bara väntade en stenig och oåtkomlig kust.
Smart planlösning
Gathuset på Östra Stranden rymmer mycket trots att antalet kvadratmeter landar på hundra. En sinnrik planlösning i olika etage och väl utnyttjade ytor får den forna fiskarlängan att verka större. Det mesta fanns redan på plats när Karin och Ingvar kom för att titta på det: vinkällaren under köksgolvet, ett invändigt fönster mellan våningarna, platsbyggd bokhylla, några runda fönster – udda detaljer och smarta lösningar som var svåra att motstå.
– Huset var i fint skick, de tidigare ägarna hade gjort en gedigen renovering med bland annat perfekt ventilation. Det som saknades, och som vi har lagt krut på, är förvaringsmöjligheter.
Trädgården, avlång och smal till sin karaktär, var i samma fina skick som huset. Grön, väl genomtänkt och med olika sittplatser i sol och skugga. Precis som huset har olika etage, fortsätter utemiljön med olika nivåer – ett grepp som binder ihop ute- och innemiljö och förstärks av ett öppningsbart glasparti i huset. Resultatet blir ett skönt flöde. I trädgården lever ett lugn, det enda som hörs är vattenporlet från dammens springvatten. Den är både strikt, tuktad och samtidigt lite vild med allt det gröna som växer tätt: ormbunkar, bambu, murgröna, prydnadsgräs, korneller, hebe, örter, buxbom. Och så högvuxna häckpartier med mörkröd blodbok.
– Trädgården upplevs större tack vare att den består av olika rum. Vi har bara gjort några tillägg med vit lavendel, hortensia, rosor, syrener och vinkaminer.
Ting med historia
Att flytta från stort till mindre kan vara en utmaning. Vilka möbler får följa med, vilka går det att vara utan? Karin har en förmåga att spara på ting med en historia, gärna arvegods. Samtidigt har årens olika flyttar lärt henne och Ingvar att städa ur och rensa bort. Dessutom finns numera ett nyköpt fritidsboende på Gotland.
– Det vi har samlat på oss under åren och som betyder något för oss bor nu här och på Gotland, säger Karin. Vi älskar att blanda gamla ting med en historia. Några möbler finns i ett förråd, kanske några av våra barn vill ha dem så småningom.
Så mycket bättre kan man sammanfatta parets vardag i dag. Östra Stranden är en mysig och hemtrevlig by, bebodd av välkomnande människor, beskriver Karin. En lokal speceriaffär saknar hon ibland, men det uppvägs av två minuter på cykeln för att komma till landet och drygt en minuts promenad från trädgård till strand och hav.
– På Östra Stranden känns som tiden har stått lite stilla. Det smittar. Här har vi blivit lugnare till sinnet. Allt vi gör, gör vi numera i en lugnare takt. Det är inte bara bättre, det är bäst!