Text Åsa Albinsson & utdrag ur boken ”Landskapshus” av Karin Ohlsson-Leijon & Laila Reppen

Nyheter

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus

Sverige är så mycket mer än röda små stugor. Nu släpper Hus & Hem boken "Landskapshus", som berättar om våra rika lokala byggnadstraditioner – från Skåne till Lappland.

• 21 april, 2021

Det började med en serie artiklar i Hus & Hem för 20 år sedan. Karin Ohlsson-Leijon och Laila Reppen beskrev tjugofem historiska hustyper som skulle representera Sveriges landskap. Artiklarna blev så småningom till boken ”Landskapshus”, som nu kommer i nyutgåva. 

En självklar idé, kan tyckas, men svår att genomföra. För vad är egentligen typiskt för ett hus i Ångermanland, eller Östergötland?

– När vi fick frågan så trodde vi att det bara skulle handla om röda stugor. Men svensk byggnadstradition är verkligen mångfasetterad och vi ville visa bredden, säger arkitekten Laila Reppen.

Laila står för de vackert detaljerade illustrationerna i boken. Efter att ”Landskapshus” kommit ut första gången valde Posten ut tio av husen till frimärksmotiv, bland annat Närkestugan som står på Skansen.

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Karin Ohlsson-Leijon och Laila Reppen har gjort boken Landskapshus, som ges ut av Hus & Hem.
Lokala material användes

Karin och Laila tog hjälp av byggnadsantikvarier, länsmuseer och hembygdsförbund över hela Sverige. Husen valdes sedan utifrån några kriterier: Hustypen skulle finnas kvar i landskapet, den skulle vara vanlig under 1800-talet och den fick inte vara alltför högrestånds­betonad. Husen skulle också berätta något om näringarna i landskapet, och om tiden före den stora industrialiseringen av Sverige. 

– Vi ville att det skulle kännas att det var hus från hela Sverige, och jag la ner otroligt mycket tid på research. Jag satt på Nordiska museet och tittade på gamla uppmätningar och vi tillbringade mycket tid på Skansen, säger Karin Ohlsson-Leijon.

De hus som valdes ut säger mycket om svenska byggnadstraditioner, och framför allt hur lokalt förankrade de var. När till exempel träden på Gotland tog slut blev man tvungen att använda vitputsad kalksten i stället, medan träpatronerna i Medelpad gärna byggde sig herrgårds­liknande trähus med lövsågad snickarglädje. 

– Att använda sig av lokala byggnads­material är en tradition som man har lämnat, och det ville vi spegla, säger Laila. 

Vissa landskap hade självklara byggnadstyper, som Skånelängan och Hälsingegården, men inte alla. Då valde man i stället byggnader som kunde berätta något om det omgivande landskapet. Ett exempel är det minsta huset i boken, den knuttimrade kåtan som användes av skogssamer och som får representera Lappland.

– Den valde vi för att vissa att vi har så många olika byggnadskulturer i Sverige. Att lägga husen bredvid varandra på det här sättet berättar mycket om villkoren som folk levde under på den tiden, säger Karin

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Boken ”Landskapshus”, som nu kommer i ny-utgåva, beskriver 25 historiska hustyper i Sverige.
5 karaktäristiska landskapshus 
Bohuslän

De typiska bohuslänska husen kallas ofta västsvenska dubbelhus och började byggas omkring 1830. Förmodligen uppstod husformen genom att man byggde till ett vanligt enkelhus med två rum
på bredden och så småningom flyttade taket så att takåsen hamnade mitt över det samman­byggda huset. Planen har på så sätt blivit nästan kvadratisk och indelad i fyra rum, som ibland nästan är lika stora.  Stommen i det västsvenska dubbelhuset är oftast timrad, men för att skydda timret är yttervägarna klädda med stående panel.

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
De typiska bohuslänska husen kallas ofta västsvenska dubbelhus.
Östergötland

Precis som i övriga Sverige innebar det laga skiftet under 1800-talet en stor omvälvning för bönderna i Östergötland. Tidigare hade de bott i byar med klungor av hus med olika funktioner. I och med skiftet flyttades många gårdar ut och nya mangårds- och ekonomibyggnader byggdes. Slättbönderna drog fördel av nya odlingsformer, bättre redskap och en ökad möjlighet till försäljning av spannmål tack vare den nya stambanan som drogs genom landskapet. Man ville visa upp sitt nya välstånd och började snegla på de bostadshus som byggts för officerare och präster. De följde en plan som var inspirerad av franska högreståndshus, den sexdelade planen.

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Östergötlands landskapshus är inspirerat av franska högreståndshus.
Dalarna

I Dalarna fanns gott om skog och alltså god tillgång på timmer. Dalkarlarna var också kända för att vara skickliga timmermän – av de ungefär 300 olika typer av timrade knutar som man har hittat i Sverige kommer omkring hälften från Dalarna. Så att Dalarnas landskapshus är knuttimrat är en självklarhet. Bostadshuset vi visar är en parstuga i två våningar som den kan ha sett ut i Dalarna i slutet av 1700-talet. Det här huset är timrat och ytter­väggarna är omålade så att träet har grånat av väder och vind. Knut­skallarna, förstukvisten och fönstren har målats med falu rödfärg som skydd mot röta. 

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Det här huset från Dalarna är timrat och ytter­väggarna är omålade så att träet har grånat av väder och vind.
Härjedalen

Manbyggnaden som är Härjedalens landskapshus är en parstuga i en våning byggd med liggande obehandlat timmer som med tiden blivit varmt brunrött. På ena sidan om förstugan låg dagligstugan där vardagslivet levdes. Här både sov, arbetade och åt man. På den andra sidan låg anderstugan som mest användes som förråd och bara värmdes upp vid större festligheter. Förstukvisten med svängda former är karakteristisk för husen i trakten. Fönstren är små och omålade med blyinfattade glas av en ålderdomlig typ. Taket kläddes med torv, brädor eller som här träspån.

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Manbyggnaden som är Härjedalens landskapshus är en parstuga i en våning byggd med liggande obehandlat timmer som med tiden blivit varmt brunrött.
Medelpad

Medelpads land­skapshus är en så kallad salsbyggnad, en hustyp som var inspirerad av hur bostadshusen
på herrgårdar och prästgårdar byggdes. Hustypen blev vanlig under 1800-talet när böndernas ekonomi förbättrades, tidigare bodde man i enkel- eller parstugor. Salsbyggnaden har en symmetrisk sexdelad plan med en stor sal i mitten innanför förstugan. Ofta hade huset en övervåning med en liknande planlösning. Husets mitt markerades med ett gavelformat parti som var lika brett som salen innanför, en så kallad frontespis. Fasaden kläddes med panel som målades i ljusa linoljefärger och ibland fick huset en veranda med lövsågad snickarglädje.

Hus & Hem släpper ny bok om Sveriges landskapshus
Medelpads land­skapshus är en så kallad salsbyggnad, en hustyp som var inspirerad av hur bostadshusen på herrgårdar och prästgårdar byggdes

Köp boken här! 

Scroll to Top