Kylskåpet brummar och dammsugaren hostar. Vad gör man? Med rutavdraget har det blivit billigare att reparera vitvaror, men ibland är det mer klimatsmart att köpa nytt
Saker går sönder och kasseras, det ligger i sakers natur. Huruvida man ska skrota eller laga spisen, kylskåpet eller annan vitvara när den går sönder och garantitiden gått ut är däremot inte självklart. Att köpa nytt är en enkel utväg och är ibland smart när det gäller energiåtgång, men ofta är det bra för både plånboken och miljön att reparera.
Med den “vitvaru-rut” som infördes förra året får man en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror i hemmet, och vi har fått ytterligare en anledning att låta reparera vår maskinpark i stället för att köpa ny. Dammsugaren och mindre hushållsmaskiner omfattas dock inte av avdraget.
Reservdelar finns
Timo Perkiö driver Norr-Väst Hushållsservice i Stockholm och har 20 års erfarenhet av service och reparation av vitvaror. Han menar att allt går att reparera så länge det finns tillgång till reservdelar.
– Det finns olika kvaliteter och prisklasser på vitvaror i dag, men så länge reparationskostnaden är lägre än en ny produkt av samma modell och kvalitet tycker jag man bör reparera. Oftast är det handhavandefel, som stopp i silar, eller oaktsamhet som orsakar problemen. Åtgärderna kommer vanligvis inte upp i kostnaden för en ny maskin.
Moderna vitvaror innehåller mycket elektronik och kretskort som kan gå sönder, vilket gör att en reparation många gånger kan bli dyr för kunden. Äldre produkter består av fler mekaniska delar, som är billigare och lättare att byta. Jämför man exempelvis en spis som har en gjutjärnsplatta med en modern induktionshäll med spole, är det oftare den sistnämnda som går sönder på grund av drivelektroniken. En felsökning ger ofta svar på om det är värt att reparera.
Så var går då åldersgränsen?
– En produkt som närmar sig 10–15 år bör man inte byta dyra reservdelar på. Har något gått sönder på grund av slitage dröjer det vanligtvis inte så länge förrän nästa del slutar fungera. Produkter som är tillverkade före 1992 går inte att reparera alls om det är kompressorfel eftersom kompressorn innehåller freon, säger Timo Perkiö.
Dåligt för miljön
Att reparera är inte alltid bra ur miljösynpunkt, även om man sparar in på de råvaror som krävs för nyproduktion. Dagens vitvaror drar betydligt mindre energi än äldre vitvaror, vilket minskar både driftskostnad och miljöpåverkan. En ny kombinerad kyl och frys drar exempelvis ungefär 200 kilowattimmar per år, för 15 år sedan drog de tre gånger mer.
Ur ett klimat- och energiperspektiv råder därför Energimyndigheten att man ska sträva efter att ha elprodukter med så hög energimärkning som möjligt i en skala, där A är den allra energieffektivaste klassningen.
– Om vitvaran är äldre och har lägre energiklass än A bör du ur klimatsynpunkt hellre köpa nytt, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare på Energimyndigheten. Är vitvaran relativt ny och redan har en någorlunda låg energiförbrukning är vårt råd att man ska reparera den om den går sönder.