5 olika bostadsformer – vilken är rätt för dig?

Bostadsrätt, äganderätt eller kooperativ hyresrätt – det är inte alltid lätt att veta hur långt rätten till den bostad man betalar för sträcker sig. Här följer en guide till fem olika upplåtelseformer.


1. BOSTADSRÄTT

Att köpa en bostadsrätt innebär att du får rätten att bo i bostaden under obegränsad tid, under förutsättning att du följer stadgar och ordningsregler. Juridiskt sett betraktas en bostadsrätt som lös egendom, till skillnad från en villa som är fast egendom. Oftast bekostar bostadsrättsinnehavaren allt underhåll inne i bostaden, förutom värmeelement och värmeledningar. Övrigt underhåll av fastigheten ansvarar föreningen för och du betalar en avgift varje månad, i stället för hyra.

När du ska köpa en bostadsrätt är det minst lika viktigt att noggrant kontrollera föreningens ekonomi som den egna plånboken.

– Ofta fokuserar man på sin egen ekonomi, men man måste också titta på vad föreningen har för framtidsplaner. Måste föreningen ta upp nya lån för stora renoveringar till exempel, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom hos Nordea.

Eftersom man har ett gemensamt ansvar för både skötsel av fastigheten och ekonomin kan det krävas att man engagerar sig i skötseln av gården och någon gång under boendet är med i styrelsearbetet.

En bostadsrättsförening kan vara äkta eller oäkta. En oäkta förening har oftast så pass många lokalytor och butiker att mindre än 60 procent av bostadsrätterna bebos av fysiska personer. Det innebär att andra skatteregler gäller både för föreningen och bostadsrättshavarna. Föreningen måste till exempel skatta för uppskattade årsavgifter och hyresintäkter. Som bostadsrättshavare i en oäkta förening har du inte möjlighet till uppskov på reavinsten när du säljer.

5 olika bostadsformer – vilken är rätt för dig?
Foto: Maria Hansson

2. ÄGANDERÄTT

Äganderätten är vanligast när det gäller egnahem – småhus och villor, men sedan 2009 finns äganderätten också för lägenheter i Sverige. Det innebär att man verkligen äger sin lägenhet, inte bara rätten att nyttja den som i en bostadsrätt. En ägarlägenhet kan säljas, pantsättas och utan tillstånd hyras ut – precis som i egnahem. Ägarlägenheten är en del i en samfällighet, där de som äger gemensamt får sköta underhållet av till exempel yttertak, fasader, trapphus och förråd. Man betalar en avgift till samfällighetsföreningen för de utgifterna.

3. ANDELSRÄTT

Det är oftast en bostadsrättsförening eller en ekonomisk förening som äger andelshus, och hur många delägare som finns varierar. I princip innebär andelsägande att man köper en andel i en förenings fastighet, eller en lägenhet i huset om det är ett flerbostadshus. Man får möjlighet att använda den några veckor om året mot en månads- eller årsavgift. Delägarna träffas en gång om året och beslutar om avgifter, ordningsregler och reparationer.

En del föreningar har fasta veckor kopplade till andel­arna, andra har ett rullande schema för turordningen att välja veckor.

Fjällstugor och sommarhus med andelsrätt är de vanligaste, till exempel i Åre, på Gotland eller i Skåne. Fördelen med den här typen av ägande är att man slipper det ständiga underhållet. Nackdelen kan vara att det blir lite opersonligt, eftersom man inte i samma utsträckning kan inreda efter sin egen stil eller lämna kvar privata saker.

– Det är viktigt att komma ihåg att man blir medlem i en förening med de åtaganden och förpliktelser som följer med, säger Ingela Gabrielsson på Nordea.

5 olika bostadsformer – vilken är rätt för dig?
Foto: Istock

4. KOOPERATIV HYRESRÄTT

Kooperativ hyresrätt är ett slags mellanting mellan bostads- och hyresrätt. Det är en förening som äger, eller hyr, en fastighet. De enskilda föreningsmedlemmarna hyr sina lägenheter av föreningen. Man betalar en insats till föreningen, och den får man tillbaka när man flyttar därifrån. Lägenheten lämnas tillbaka till föreningen vid avflyttning. Kooperativa hyresrätter finns huvudsakligen i flerbostadshus, men förekommer också i småhus.

Den kooperativa hyresrättsföreningen måste ha minst tre medlemmar. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens ekonomi, men kan förlora den egna insatsen om det går dåligt.

Det är vanligt att kollektivhus har en kooperativ hyresrättsförening som upplåtelseform även om det också finns bostadsrätts- och ekonomiska föreningar som driver kollektiv. I ett kollektivhus finns stora gemensamma ytor, till exempel storkök, och man förväntas umgås tillsammans på ett helt annat sätt än i ett vanligt flerbostadshus. Matlag och gemensam hobbyodling är vanliga företeelser.

– Precis som i fallet med bostadsrätt ska man förstås titta på föreningens ekonomi innan man bestämmer sig för att slå till, säger privatekonomen Ingela Gabrielsson.

5. HUS PÅ ARRENDETOMT

Arrende har i olika former funnits sedan medeltiden i Sverige. Man köper ett hus som står på mark som ägs av någon annan och måste betala en arrendeavgift till markägaren varje år. Oftast handlar det om fritidshus. Som köpare måste man teckna två separata avtal – ett för byggnaden och ett för arrendet. Det kan vara svårt att få lån till köp av ett hus på ofri mark, men det är inte omöjligt. 

För att få nyttja tomten skriver man på ett arrendeavtal. Arrendeavtalen kan ibland vara så länge som 20 eller 30 år, men kan också vara betydligt kortare. Den som ingår avtal om bostadsarrende har ungefär samma rättigheter som en hyresgäst. Om man inte missköter sig genom att låta bli att betala arrendeavgiften eller vanvårdar tomten så har inte markägaren rätt att säga upp avtalet i förtid. 

Det är mycket viktigt att läsa igenom arrendeavtalet ordentligt så att man är införstådd med vad som gäller för avgiften, överlåtelse och hur länge avtalet löper. Vill man sälja så måste markägaren gå med på att överlåta arrenderätten och godkänna den nya arrendatorn.

– Man måste titta på vilka risker som finns med en höjning av avgiften och även om det finns möjlighet att friköpa tomten, säger Ingela Gabrielsson på Nordea och påpekar att såväl kommunala som privata markägare kan vilja exploatera marken i framtiden. 

Scroll to Top